Kajakbygge 2
Nu skulle vi igång, Boel och jag, med att bygga kajaker. Boel ville också ha en grönlandskajak, jag ville testa om jag kunde själv efter fjolårets kurs. Jag trodde inte när vi började att jag behövde ytterligare en kajak (nu vet jag bättre) så jag hade lovat att bygga en barnkajak till Jonas. Så vi drog igång.
Bygglokal
Det är bra att ha en riktig lokal att vara i när man bygger. Vi höll till i lagården. Den är tillräckligt stor och det finns plats för allt man behöver runt omkring, taket är nylagt men det finns ingen värme. Så ur den synpunkten har vi haft nytta av den milda hösten. På bilderna nedan kan man tydligt se att vädret förändras. Boel har ju bara haft möjlighet att komma hit på helgerna, så därför har processen dragit ut lite på tiden. Däremot har vi varit effektiva när vi väl varit igång.
Material
Det första steget var att hitta material. Vi tillbringade många timmar hos Beijer med att vrida och vända på varje planka innan vi hittade något som vi var nöjda med. Jag hade varit runt på lite olika ställen och frågat efter kvistfri gran och blivit mer eller mindre utskrattad (Har du sett hur en gran ser ut?) så det fick bli fura. Vi gick efter ungefär samma dimensioner som jag hade på min kajak. Relingarna sågade vi ur samma planka, så de blev lite bredare. Vi fick också hitta på ett sätt att kunna hyvla bräderna lika utan en riktigt planhyvel. Vi gjorde en egen hyveljigg till min elhyvel, och det funkade bra. Det var många gånger på vägen som vi har fått uppfinna nya egna metoder eller modifiera för att det skulle funka, men det var ju också en del av det roliga.
Jaha, så detta skall bli en kajak?
Sittbrunnssargen
Sittbrunnssargen är gjord i ek som vi har basat. Först gjorde vi en form som vi kunde böja runt, sedan basade vi och spände fast biten runt formen. När den suttit en stund limmade vi ihop den i bakkant. Därefter basade vi kanten runt sittbrunnen som också limmades fast. Vi använde den basningslåda som jag gjorde när jag gjorde om sittbrunnen till min kajak, men den var lite för kort eftersom den sittbrunnen är mindre. Fast det gick ganska bra ändå. Den ena knäckte vi lite för mycket på slutet, så den gjorde jag om.
Däck
Att göra träarbete med däcket gick ganska bra. Jag tänkte lite fel när jag skulle göra förstäven till Jonas kajak, så den fick bli lite kortare än vad jag hade tänkt från början. Sen gjorde vi ju väldigt mycket på känn och inte förrän vi kommit en bit på väg så såg vi hur delarna blev tillsammans. Därför gjorde jag senare om förstäven.
Vi har hela tiden haft väldigt bra hjälp av Kevin och
kissemissarna. Till vänster borrar Boel hål för spanten, och ovan hyvling av
stävar.
Formgivning av relingarna ovan, och till höger de två färdiga
däcken.
Jonas kajak blir ganska kort, knappt 4 m, så det var ganska svårt att böja relingarna till rätt bredd. För att inte göra kajaken för instabil ville jag ha den 50 cm bred. Det hade kanske varit lättare om jag hyvlat ned dimensionen på relingen lite mer. Masikarna har vi sågat ur ett stycke.
Här sätter vi stävarna på plats. De sys fast med lintråd. Sedan satte vi kölribban innan vi satte spanten.
Spantning
Fram till hit hade det gått ganska smärtfritt ändå, men nu tog det tvärstopp. Vi skulle sätta spanten och vi hade sågat opp ekspant i olika längder och lagt dem i blöt. Vi gjorde också en sorts mallar som vi tänkte använda för att få rätt form. Men inget av detta funkade, för vi knäckte nästan alla spanten. Vi knäckte ekspant för flera hundra spänn. Vi fick börja läsa i boken, fundera och pröva olika varianter. Vi mätte temperaturen i basningslådan, och konstaterade att vi inte fick upp tillräcklig temperatur. Lådan var nog lite för stor för de små spanten, till de större sittbrunnssargarna passade den, men här blev det för mycket luft och för kallt. Vi fick göra en ny variant.
Vårat försök till spantmallar, samt ett knäckt spant. Vår nya
"basningslåda" för spanten.
Den nya basningslådan består av ett rör (från en gammal dammsugare) omlindad med isolering, som passade på röret i locket på kastrullen som vi hade sen tidigare. Röret var precis så stort att spanten gick ned. Vi fick sätta en liten stopp i änden på röret för att spanten inte skulle åka ned för långt, samtidigt som vi behövde ha något för att kunna fiska upp dem igen. Vi mätte temperaturen och nu blev det tillräckligt varmt. Men det gick inte sådär jättemycket bättre...Det är antagligen virket som är för dåligt. Vad gör vi nu? Kommer vi att fixa detta?
Jodå, så klart. Via Ola på jobbet fick jag kontakt med en farbror i Årjäng som tillverkar möbler i ek och han hade ett eget lager med virke som inte är torkat på det sätt som köpevirke är. De bitar vi fick var sådant som litegrann blev över när han sågade. Och plötsligt skedde det ett under. De basade spanten var hur böjliga och lätta att hantera som helst! Jag fick till Jonas kajak ganska bra och kunde lycklig meddela Boel att vi var på G igen.
Här har jag spantat Jonas kajak själv. Boel böjer spant till
sin kajak.
Vi blev så glada! Här har vi fått kaffe och nybakad kaka av
Lasse.
När spantningen är klar skall sidlisterna på. Spanten var väl inte helt perfekta, så på några ställen fick jag lägga passbitar emellan. Jag fick också hyvla ned listerna lite till, för de blev så svåra att böja tillräckligt annars. Kajaken är ju kort och bred. Därefter var det dags för linolja med rödfärg. Nu är kajaken som allra vackrast. Det är nästan lite synd att klä in allt i duk.
Jonas kajak är en barnkajak, och tanken är att han skall kunna växa lite i den, därför gjorde jag ett flyttbart fotstöd med enkel design.
Boels kajak klar för dukning.
Dukning
Vi hade fått tag på bomullscanvas via en tapetserare som också försett oss med lintråd. Jag beställde en hel rulle och tänkte att det går väl åt så småningom. Vi upptäckte efter ett tag att det nog är bra att tvätta duken först, för den är behandlad med något som gör den stel och mindre töjbar. Så... vi försökte knöla in drygt 5 meter grovt tyg i tvättmaskin... Det gick faktiskt! Därefter blev det lite lättare att hantera tyget.
Nu var det bara att sätta igång och sy. Boel fick bra hjälp, och hon var nog lite noggrannare än jag för hon fick till en rakare söm. Fördelen med att bygga en mindre kajak är att det blir lite mindre att sy.
Målningen tar ju sin tid eftersom vi har målat med linoljefärg, och den torkar väldigt långsamt. För att skynda på processen flyttade vi in kajakerna på magasinet, där det finns värme. För att få upp dom på andra våningen fick vi lyfta in dem genom fönstret, men det gick bra eftersom de väger så lite.
Därefter har vi sytt kapell och ordnat med material till däcksriggningen. Jag har gjort en paddel som jag tror passar till Jonas.
Premiär
På midsommar tog jag med Jonas kajak för att han skulle få göra premiärturen. Boel hade hunnit pröva en gång innan. Det sista vi gjorde var att sätta på däckslinor, och ordna med sitsarna.
Här håller Boel på att sätta däckslinor. Jag hade gjort det i förväg på Jonas kajak. Det var lite pyssel, för de linor som vi köpt var svåra att få i hålen, så vi fick fila en del, men så kan man ju göra. Boels lösning på sitsen, en sittdutt och ett backrest som hon köpt på Kanotcentrum. Vi gjorde ett liknande till Jonas. Ryggstödet skruvade vi fast i relingen.
Först var det provsittning på land, noga övervakad. Det fotstödet som jag hade gjort verkade funka sådär, fotbrädan hade en tendens att lossna.
Isittning, och sedan iväg!
Det finns inga vattentäta skott i kajaken, därför är det viktigt att ha airbags i. Också inköpta på Kanotcentrum. Den här varianten var lite fiffig, för man kan också använda dem som packpåsar. Det är dubbla påsar, en för packning och en för luft.
Stolt Boel i egenhändigt byggd kajak! Det verkar inte som om hon behöver sätta skädda på kajaken, utan den var tillräckligt kursstabil ändå. Däremot har hon lagt lite extra vikt i aktern.
Tripp, trapp, trull...här är dom, våra kajaker! En grönlandskajak är traditionellt vit eller svart, men självklart kan man måla den i vilken färg och vilka mönster man vill. Det kreativa jobbet lämnar jag till Jonas.