Glaskogen, 23:e september
Vi var några stycken från tisdagspaddlingarna som bestämt oss för att åka ut till Glaskogen en söndag i september. Jag har aldrig varit där förut, så det var kul att få se nåt nytt igen.
Vi skulle träffas klockan 10 där, och jag hade räknat med att jag hade en och en halv timme att köra. När jag hade ca en kvart kvar ringer PA och säger att det blir nog en kvart sena. Det är väl OK, då hinner jag fylla på med lite frukost och kaffe. Jag går en promenad och ser mig omkring, och hittar svampar. Inget att äta, men otroligt vackra.
Börjar bli lite otålig, men har ingen täckning på mobilen, så jag fortsätter att se mig omkring. Solen tittar fram lite, så jag lägger mig på en bänk och somnar nästa. Då dyker det upp två bilar med kajaker, äntligen. Klockan är då elva. Det visar sig att de har tagit en genväg...
Efter ytterligare en frukost, och lite diskussioner om vart vi skall, kan vi börja packa i kajakerna. Vi bestämmer oss för att paddla norrut, för där har ingen av oss varit förut.
Ditåt skall vi. Vi blir förföljda av en envis and som uppenbarligen är van att få mat, för den nästan klättrar upp på kajaken när jag håller på att lägga i. Sedan följer den efter oss en bit. Först simmande, sedan när den inte hinner med flyger den och landar nära kajakerna. En gång krockar den nästan med Per.
Vi navigerar oss ut i ett litet sund med små sjöar och under vägen. När vi kommer ut i nästa sjö har jag svårt att navigerar var vi är. På vägen tillbaka upptäcker jag att vi inte alls kom ut där jag trodde. Jag hade inte brytt mig om att kolla kartan i början, för vi såg ju vägbron på långt håll.
Efter att ha passerat den lilla ön ovan kommer vi så småningom ut i en lite större sjö, där det blåser lite, men vi har inte direkt motvind så det är inte så jobbigt. Snart nog känns det som det är dags för en paus igen. Det blir lite kaffe och bulle i ett vindskydd. Väldigt fint iordninggjort, men så är här säkert mycket folk under sommaren.
Hur många sådana här öar tror ni det finns i Sverige?
I änden av sjön tar vi av för att försöka ta oss in i nästa sjö i systemet, via en kort kanal, dock med ett stopp i. Klart det går att ta sig uppför, bara man paddlar på tvären ;-)
Vi får bära en kort bit, och då passar vi på att pausa igen. Det blir svamputflykt också. Jag bryr mig inte om att plock nån svamp, men hittar fina nypor som lyser i skogen.
Efter lite diskussion bestämmer vi oss för att paddla en bit upp till ett vindskydd i nästa sjö, eftersom vi nu har burit kajakerna dit. Klockan börjar dock bli mycket, och vi skall ju hinna tillbaka i tid också. Det slutar med att vi aldrig hittar vindskyddet, och istället vänder tillbaka, för här var ju en fin rastplats också. I övernattninsstugan ligger ett litet häfte med spökhistorier, som övernattande kan skrämma varandra med. Nu såhär på dan känns det inte så kusligt.
Somliga människor bara måste elda när de är ute i skogen. Det tar en stund innan det blir nån riktig eld, men i slutändan kan vi grilla korv, och det är ju gott. Solen skiner och det är riktigt gött väder, så vi sitter kanske lite för länge innan vi kommer iväg igen. Tillbaka ute på den större sjön blåser det upp lite, det är ett regnväder som kommer in. Det blir lite tufft, speciellt för Tobias, som inte är så gammal och nu sitter själv i kajaken. Men det är ett otroligt sceneri när det är mörka skyar på ett håll, och solen som är på väg ned på andra hållet. Det är helt olika väder beroende på åt vilket håll man tittar. Till slut är solen bara en skogsbrand i horisonten. Otroligt häftigt!
Lite regn får man väl tåla, och det varar inte så länge. Vi går tvärs över sjön, för att komma ifrån blåsten och hålla oss intill land. Det blir en liten omväg, men ändå skönare. När vi väl är tillbaka så är det precis de sista minutrarna av ljus som vi utnyttjar. Det har varit en jättefin tur. Enligt de andra så dock södra delarna av Glaskogen mer spektakulärt. Då har jag nått nytt spännande kvar att upptäcka!