Ekra Gassebol Frykerud Värmland Sverige Europa Tellus Vintergatan Universum

Start
Uppåt

 

 

 

Picasso i Kristinehamn

I slutet på juli när det var sådär riktigt fint väder bestämde Michael och jag oss för att paddla till Picasso i Kristinehamn och köpa glass. Det blev en tur på tre dagar.

Vi startade ungefär vid Michaels jobb i utloppet av östra älvfåran, och var iväg strax före lunch. Vi bestämde oss för att köra på insidan av Jäverön. På väg mot Glofsön passerar man ett litet skär som skarvarna har börjat lägga beslag på.

Vi käkade lunch vid färjeläget på Jäverön där man har byggt en ny stor gästbrygga. Vi sökte dock skuggan i värmen, det var alldeles vindstilla och lite kvavt nästan. Efter en kort promenad på ön gav vi oss iväg igen. Vi bestämde oss för att gå genom vassen mellan Kärrholmen och Vintern, för det skall finnas en iordningställd rastplats där som jag ville titta på. Vi letade efter ett hål i vassen, och Michael drog iväg före. Jag ser en stor motorbåt komma mot oss i ganska god fart, utan att sakta på farten bara försvinner den! Det finna uppenbarligen en ränna i vassen. Vi hittar den och kommer igenom. När vi har kommit ut från Sätterholmsfjärden bestämmer vi oss för att ta sikte på Timmerholmarna. Vädret är bra för att ta sig dit, och jag har inte varit där. Vi landar på nordändan av den östra av Timmeröarna och hittar fina tältplatser på klipporna. Det blir också ett svalkande bad, det är helt underbart i vattnet. Det ligger en del båtar i sundet mellan öarna, men de flesta är dagsturare som försvinner framåt kvällen. Efter middagen går vi en promenad runt ön, och konstaterar att det finns en iordningställd "hamn" med bryggor för de störra båtarna på sydsidan, och där är ganska fullt. Senare fram på kvällskvisten får vi sällskap av både myggor och grodor. De sistnämnda kan gå an, men myggorna...

 

Vi vaknar till en solig morgon, och efter ett antal morgonbad och frukost är vi på väg söderut i sundet mellan Timmeröarna. Vi fortsätter österut på sydsidan om alla öarna och rundar så småningom Alvön. Där är det knökfullt med folk. Tydligen går badbåtarna från Kristinehamn hit ut. Vi hittar dock en egen klippa på ett skär strax bredvid. Där blir det lunch och ganska många bad. Det är helt vindstilla och ganska svettigt att sitta i kajaken. Michael har glömt sin keps men är aldrig rådlös...

Efter långlunch drar vi vidare med sikte på den nya inre farleden. På vägen möter vi ett par i kajaker som vi stannar och pratar med en god stund. När vi närmar oss sundet tilltar båttrafiken, och i den smala delen får jag en svallvåg som landar rakt i sittbrunnen, då jag har tagit av kapellet på grund av värmen. Fast jag torkar väl lika fort. Vi glider sakta in mot Picasso och ser en liten strand som ser bra ut att landa på. Men så fort vi närmar oss kommer en ilsken tant rusande och skriker att här får vi minsann inte gå iland. Så ok, vi fortsätter en liten bit till. När vi kommer iland möter vi Peter, som tyckte sig känna igen Michaels kajak. Han konstaterar att vi såg ut som vana paddlare, och det känns ju bra. Efter en stunds tjöt får vi äntligen vår glass, det var ju därför vi tagit oss hit!

Vi tittar lite på statyn och utställningen innan vi vänder tillbaka. Klockan är då närmare fem. Vi kör en lite mindre ränna som Peter tipsat om på vägen tillbaka, och vi kommer ut i vassen på andra sidan. Kvällen är spegelblank och alla ljud från land hörs klart och tydligt. Vi hör ljudet från några grabbar som har olika åsikt om något. Iland ser vi en röd kajak. Efter en stund blir vi upphunna av fyra stadiga grabbar i en liten motorbåt. Det visar sig att de har fest (inte helt nyktra alltså) och har försökt att paddla kajaken, fast med nedslående resultat. När de fick syn på oss kom de på att de kanske kunde fråga hur man gör. Michael förklarar mycket pedagogiskt. Sen säger en av dem " kan ni göra en sån där....pingvinvändning!" Vi har svårt att hålla oss för skratt, men Michael förklarar igen. Sen är de nöjda och vänder tillbaka.

Så småningom landar vi på Långön, där vi tältar strax utanför gränsen till fågelskyddet. Då kommer vi lite i skymundan för alla båtar som ligger vid hamnen. Vi hör hur  åskan går söder om oss. Vi är snabba upp med tälten, men ovädret kommer inte hit. På kvällen går vi en promenad och får en trevlig pratstund med några av båtfolket. Myggen anfaller.

Morgonen bjuder på soligt väder, och till frukost får vi besök av några mycket framfusiga andungar, som i princip kliver rätt över vårt "frukostbord" i jakt på något ätbart.