Kajaksymposium på Lurö
Helgen för midsommar var det kajaksymposium på Lurö, anordnat av
Friluftsteknikutbildningen i Årjäng. Självklart skulle vi med, jag och Lasse
och Boel. Vi träffades vid Ekenäs på fredagen för att packa i och ge oss
av mot Lurö. Detta var min andra tur till Lurö, och för Boel och
Lasse var
det den första. Boel hade sin nya kajak förstås.
Det blåste en del, så arrangörerna hade gemensam paddling ut för dem
som ville. För oss passade det bra i tid, så vi hängde på. Vinden var
nordlig,
så det blev aldrig någon fara. Vi hade en behaglig paddling ut i fint väder,
och
man fick chans att bekanta sig med lite nytt folk.
Ekenäs.
Väl framme på Lurö gällde det att kolla in alla andras kajaker,
hitta bästa
stället att sätta upp tältet på (vi var inte först..),
Det var lågt vattenstånd i Vänern
och så förståss att komma iväg till LUNCHEN! Alla måltider ingick i
priset,
och det var inte vilken mat som helst.
Lunch i det vackra vädret på medhavda tallrikar
för att spara disk.
Själva symposiet startade med samling på bryggan med info och
demonstrationer,
av olika räddningstekniker och med forskajaker. Det såg häftigt ut.
Samling och demonstration
RÖTT!
Landstigning för kvällsfika!
På kvällen blev det kvällspaddling med fika. Vi var ett stort gäng som
gav oss av
på en runda runt Lurö. Vi drog västerut och genade genom en smal ränna i
vassen.
På nordsidan hade vi lä från vinden och en behaglig och fin kvällstur.
Vid fikat samlades vi i de grupper som skulle starta lördagen tillsammans.
Vi hade
valt att följa med på kulturpaddlingen, mest för att man då fick den
längsta paddelturen.
Vår grupp, med ledare Malin ståendes.
På vägen hem blev det en liten överraskning när vi rundade udden och kom
ut
på sydsidan av Lurö. Då mötte vi blåsten ordentlig. Jag och Boel hade
bytt kajaker
för att jag ville pröva hennes. Hon hade innan prövat Björn Thomassons
grönlands-
paddel. Jag blev erbjuden att pröva också, men var glad att jag inte
gjorde det när
vädret visade sig vara som det var. Blåsigt, motvind och ganska stor sjö.
Värst var
nog för Lasse, som är ovan. Jag försökte hålla ett öga på honom hela
tiden.
När vi kom tillbaka till Lurö visade det sig att tre stycken hade kapsejsat
på vägen hem.
Andra hade tagit tillfället i akt att surfa lite när vi fick sjön
bakifrån. Lasse var "shaken,
but not stirred".
Lördag
Fråga inte mej, jag vet inte. Kanske är det Vänerluften
eller nåt...
Lördag bjöd på fint väder, och nästan ingen vindd. VI gav oss av
på kulturpaddling.
Lurö har varit en viktig del i leden från Kållandsö och norrut. Det har
funnits munkar
och ett litet kloster på ön, och i skärgården runt omkring har handel, fiske
och lönn-
krogar varit ett vanligt inslag.
Fikapaus
I sakta mak så paddlade vi runt och tittade på olika ställen som varit
intressanta.
Lunchen intog vi på Vithall. Det är ett gammalt fiskartorp som renoverats så
att
det är i samma skick som när det lämnades. Det var ett äldre syskonpar som
bodde där hela sitt liv. Ledarmalin läste om dem och deras historia medan jag
låg
i solen och slumrade.
Sedan bjöds det på lunch, fantastiskt god sallad,
och kaffe.
När vi var tillbaka vid Luringen var jag tvungen att kolla om
eskimåsvängen satt,
och det gjorde den som tur var. Det blev bara en, för det var väldigt kallt i
vattnet.
Men jackan höll mig torr, och det var bra torkväder.
På eftermiddagen lyssnade vi på Björn Thomasson som höll föredrag. Det
var
inspirerande, även om mycket var sådan som jag läst i hans bok och på
hemsidan.
Han pratade sig varm för de traditionella eskimåpaddlarna, och visade på
några som
han gjort själv. Det resulterade i att jag när jag kom hem gjorde min egen
grönlands-
paddel efter hans beskrivning på hemsidan.
Därefter var det matdags igen. Det var hög stämning runt
middagsbordet.
Efter middagen var det samling på stranden, för kaffe och samkväm.
Kvällsljus
Samling vid brasan
Trubaduren Holger håll igång oss bra! Fast han kunde inge
Sven-Ingvars...
Det blev tillåme lite dans!
Söndag
Söndagen skulle Lasse ägna sig åt teknikövningar, medan jag och
Boel skulle på
utsjöpaddling, där vi enligt programmet skulle känna på lite tuffare sjö,
och träna på
navigering. Nu var vattnet näst intill spegelblankt, och det låg en lätt
dimma. Det fick
bli mer av navigationsträning. Det var inte fel, för det var ju ett tag sen
jag lärde mig
sånt. Vi gick igenom lite navigationsteknik, och la upp en rutt på enslinjer
och kompass-
kurser innan vi stack iväg.
Uppgiften gällde att hitta ett grund. Efter mycket letande konstaterade vi
att det var vädret
som spelade oss ett spratt. Eftersom det var lite disigt och grått, så var det
inte tillräckligt
med ljus för att vi skulle se grundet, som låg på ca 2m, även om vi prickade
det. Lite tråkigt,
men ändå en fin tur.
Tillbaka på Luringen blev det lunch, och sedan dags att ta sig
tillbaka in till Ekenäs. Vi hann
precis iland innan regnet. Vilken otroligt fin helg!!