Blekinge i juli
Jag har länge varit sugen på att åka till Blekinge, alla som varit där säger att det är så fint. Så vi bestämde oss för att ta en paus i städande av magasin och lagård (Malin) och golvslipning och tapetsering (Boel) och åka iväg. Denna regniga sommar lyckades vi pricka en vecka med endast en dags regn, men rätt mycket blåst (mest medvind).
Måndag
Jag hade letat lite på nätet, och kommit fram till att Järnavik nog var ett bra ställe att starta på. Vi konstaterade att det nog inte var möjligt/smart att samåka, så vi försökte hålla koll på vägen hur det gick. Jag kom ca två timmar före Boel, och hann gå en promenad i omgivningen, titta på turisterna som skulle med båten till Tjärö, och spana in svalorna som hade ungar vid sjöboden. Jag lade mej och försökte sola på en bänk och det var OK så länge solen sken, men så fort den gick i moln lite kändes det att det blev kallt i vinden.
När Boel kom så hade hon middag med sej som vi åt innan vi packade och kom iväg. Klockan hann nog bli sju innan vi satt i kajakerna. Vi valde att gå lite norrut och runda Bjärnö och Tjärö för att hitta en bra tältplats i lä och ha bra utgångsläge för morgondagen. Vi bestämdes oss också för att spara Tjärö till hemvägen, så vi tältade vid något som hette Kohagen på kartan. En liten "strand" med iordninggjord grillplats. Vi satte tältet lite nere i buskarna för vindens skull. På kvällen gick vi en promenad på ön och förundrades över alla ekar och den vackra lövskogen. Men skenet bedrar - det finns MONSTER i skogen! (tänk att få en sån krypandes i sovsäcken...)
Tisdag
Morgonen därpå bjöd på sol och måttlig blåst. Vi gick ut mellan Tjärö och Björkeholmen för att ta oss vidare österut. Intrycket så här långt är de fantastiska ek och enebackarna på land, men stenigt i vattnet. Vi väljer att gå in innanför Saltärna och får lä för sydvästen och kommer in i en riktigt sommaridyll. Vi rundar Saltärna och tar oss in i viken Bockahålan för att hitta lä för lunchen. Vi landar i något som ser ut som en kohage, men vi ser inga kor. Och vi hittar ett fint ställe i lä, så att vi kan ta av oss och sola lite också.
Efter lunchen går vi en promenad på ön, och vi följer en gammal väg mot bebyggelsen. Det är fantastiskt vackert.
Efter lunchen har sydvästen tilltagit, och vi guppar oss bort mot St. Ekön, där vi går iland och pausar igen. Vi måste bestämma oss för vart vi ska ta vägen. Framöver skall vi runda Gö som innebär en längre bit oskyddad och stenig kust som antagligen inte är helt lätt att passera i blåst och sjögång. Vi velar lite och försöker vänta ut vinden, men tycker det är tråkigt att sitta still, så vi kör vidare.
Vi tar oss norrut i god medvind och går in bland öarna vid Yttre Stekön. Där får vi lä och passerar ytterligare en sommarstugeidyll. Sedan vänder vi söderut igen och får lite sjö- och vindlä från den nu avtagande vinden när vi tar sikte mot Nötanabben. Vi hittar en fin lägerplats i närheten av en badplats, men ändå lite avskilt. Vi får en fin kväll med kvällssolen in på vår klipphäll.
Den här bilden messade jag till Kajsa och Morten mer för att göra dem avundsjuka, de skulle paddla vid Koster men ställde in pga blåsten. Får en fin bild tillbaka på Jonas i sin nya kajak!
Onsdag
Vi bestämmer oss för att starta tidigt nästa dag för att komma iväg innan blåsten blir för besvärlig. Nu har vi den svåra passagen framför oss, och vi har ett bra utgångsläge. Så när vi ger oss av på morgonen är det nästan lugnt. Passagen förbi Gö blir behaglig och roligt. Det är en del vågor, men inte så mycket blåst. Vattnet är otroligt klart, och vi ser alla stenar i vattnet tydligt. Så vi guppar fram med ständig spaning efter grund, det blir en rolig och aktiv paddling. Boel råkar missa en sten och landar i vågdalen med ett lätt "duns". Efteråt upptäcker hon att det blivit ett jack i köllinjen som behöver lagas.
På långt håll ser vi en "klump" vid horisonten, när vi kommer närmare ser den än märkligare ut. Jag kommer och tänka på den heliga stenen i Mekka. (Får man lov att tänka så utan att kränka nån...?) På närmare håll ser vi att den är byggd, uppmurad av sten. Undrar vad det kan ha varit. Nåt med försvaret kanske? Det finns ju mycket sånt häromkring. Nån som vet? Jag kan inte hitta att den finns utmärkt på kartan.
Vi svänger norrut igen och landar på Enerholmen för en förmiddagsfika. Här finns det definitivt kossor. Vi fortsätter sedan norrut för att köra lite inomskärs. Vi passerar under bron till Torkö. Boel får telefon strax innan och det ser inte helt lätt ut att pricka det lilla hålet i god medvind samtidigt som man pratar i telefon. Det som slår mej är kontrasterna på denna turen, nu är vi inomskärs, lungt, soligt och fint och idylliskt med uppväxt och frodig grönska. Alldeles nyss var vi ute i oskyddad ytterskärgård, stenig och karg. Vi passerar förbi Helgeö och jag tänker att jag måste komma ihåg att berätta det för Helge när vi kommer hem.
Här ser vi också några andra kajaker på håll. Det är de enda andra kajaker vi ser på hela veckan, vilket känns väldigt märkligt med tanke på hur fint det är och att vi har gött väder. Kanske har det myckna regnandet tidigare och blåsten skrämt bort folk. Här är så fint så det borde krylla av kajaker, men vi är tacksamma att det inte gör det. När vi stannar för att luncha på Vagnö så ser vi en del mindre "badbåtar", men annars är det rätt tomt även på båtar. Vi äter lunch och solar, det är riktigt skönt så fort man kommer undan blåsten. Jag går en liten tur ut i skogen för att kissa, men kliver över ett stånd med kantareller, vilket passar bra för lunchen består av svamppasta.
Efter lunch måste vi passera genom vägbanken som stänger av stora delar av Västra fjärden. Vi behöver ju inte bry oss om broöppningen, utan glider igenom i medvind. Sedan följer vi vägbanken och kör tillbaka ut genom ett hål lite längre söderut, för vi är upptäckte att det finns en liten kanal på V. Hästholmen som vi vill utforska. Men det visar sig vara militärt område, så vi svänger tillbaka in igen. Vi landar på N. Bollö och läser ett anslag om att det är militärt skjutområde och att landstigning är förbjuden när varningsflagg är hissad. Det är bra att dom varnar, men var finns i så fall varningsflaggan... det glömde dom tala om. Nåväl, det går får på ön, och vi tror inte att de skjuter så länge fåren är där, så vi kliver iland.
Vi går en promenad på ön, och ser att det kommer svarta moln västerifrån. Så tillbaka till tältet och regnsäkra. Jag sätter upp min nya tarp så att vi kan sitta ute och äta även om det skulle bli regn. Men vi klarar oss bra, det kommer bara enstaka stänk. På kvällen drar sjok av regnmoln förbi och det är otroligt vackert, men jag lyckas inte få med det på nån bra bild.
Torsdag
Idag kom regnet. Vi hade precis packat ihop och klivit i kajakerna när de första stänken kommer. Sen blir det en timmes intensivt regn. Men så länge vi sitter i kajakerna gör ju inte det nåt. Vi skall till Karlskrona idag och det är häftigt att se staden växa fram ur regndimman. När vi närmar oss så upphör regnet. Jag gillar regn, eller kanske inte just regnet, men det blir så fint ljus när det är lite mulet. Några av mina finaste bilder har jag tagit i regnväder. Och det är vackert när regnmolnen drar bort.
Det finns en tydlig militär känsla när vi närmar oss Karlskrona med olika kastell och lagerbyggnader på holmarna utanför. Vi snirklar emellan och passerar genom hamnområdet in mot Ekholmen där vi tar höger och sen är vi mitt i centrum känns det som. En riktig idyll med gamla välvårdade hus vid vattnet.
Restaurangen i hamnen var stängd, inget fika där. Jag hade sett att det skulle finnas en paddelklubb, så vi tog oss bort dit och gick iland vid deras brygga. Där fikade vi medhavt fika och pratade med lite folk där. Vi bestämde oss för att inte paddla runt alltihop utan vi hade sett att det gick att gena i en liten underfart. Vi ville gärna äta lunch på restaurang när vi hade chansen och sen skulle vi förståss till Marinmuseum. Med det var svårt att komma iland i gästhamnen med höga flytbryggor. Så vi hamnade på en liten badstrand 100 m utanför entrén till museet. Där gick vi iland och bar upp kajakerna lite i skydd av en häck. Vi svidade om till bästa gåbortstassen, sedan bar det av till museet. Vi fick en god lunch i restaurangen.
Vi passade också på att boka en guidad tur i världsarvet i örlogsstaden. Museet hade bla många fartygsmodeller, galjonsfigurer och en avdelning om U137. Vi fick avbryta lite för att hinna till den guidade turen. Vår guide var mycket roligt och kunnig. De fanns några engelsmän i gruppen så han blandade svenska och engelska, dock en något hemmagjord variant, men fullt förståelig. Han hade många intressanta uttryck som han förklarade och som hade sin grund i sjöfarten. Den röda tråden kommer från britternas tillverkning av tågvirke. För att visa att det var brittiskt och därmed av god kvalitet lade man in en röd tråd, som en kvalitetsmärkning. Efter att ha avslutat på museet kom vi därifrån vid 6-tiden när de stängde. Det kändes inte så lockande att sätta sig i kajaken igen. Det hade kommit lite småstänk under eftermiddagen och nu blåste det ganska friskt. Men vi hade väl inget val...
Vi fortsatte österut med sikte på sundet mellan Senoren och Sturkö, med vinden snett akterifrån blev det ändå en ganska behaglig resa. På väg ut såg jag en av Polenfärjorna på väg in, och jag höll lite koll på den eftersom vi skulle korsa över dess väg. Jag tyckte det var lugnt för den var så långt bort, men attan vad fort den kom. Inte så att det var nån fara, men jag blev lite förvånad. När vi passerad under bron så kom ytterligare ett av dom där plötsliga ombytena, från den hårda vinden på den öppna fjärden, blev det stilla mellan öarna här inne. Vi hittade en fin lägerplats på Gullö och nöjde oss med te och macka till kvällen.
Fredag
Vi hade tänkt att ta oss till Utklippan, men pga blåsten avstod vi då det är en lång och öppen överfart. Istället blev det en rundtur i området. Vi skulle träffa Lasse som kom på mc till kvällen, så vi valde att gå in och kolla in campingen på Sturkö och det verkade ok. Sedan gick vi söderut och rundade Maltkvarn för att ta oss in i Gåsöfjärden. Det var en fiskare ute, så vi pratade lite med honom och vi var ju tvungna att fråga var det var U137 gick på grund. Ungefär här var det:
Vi lunchade på Äspeskär där vi fick såpass mycket lä att kläderna åkte av. Där hade vi sällskap av fåren. Sedan snirklade vi oss runt vid Inlängan, Mellanskär och Långören, sedan norrut och rundade Ytterön. När vi kom in på Inre Gåsöfjärden hade vi en riktigt tuff motvind. Vinden hade kanske ökat och så drar det igenom mellan öarna. Vi försökte hålla oss nära Ytterön för lä, men gav upp och körde mot Gullö istället, då fick vi vinden mer från sidan än rakt fram och det blev betydligt lättare. Vi pustade lite i lä av Borgholm och pratade med Lasse, som var på plats på campingen.
På kvällen blev det grillparty, och vi passade på att duscha. Men campingen var hutlöst dyr! (vilket drabbade Lasse som fick betala).
Lördag
Nu var det dags att börja vända tillbaka igen, och vi hade en del funderingar om hur mycket motvind vi skulle få och hur långt vi skulle orka. Man skulle ju kunna gå iland och ta bussen tillbaka för att hämta bilarna. Vi startade ganska tidigt i bleke och gick tillbaka ut i sundet mellan Senoren och Sturkö. Sedan körde vi västerut och försökte hålla oss ganska nära land för att få så mycket lä som möjligt. Men det var inte så värst mycket vind, så vi drar på så gott vi kan så länge det går. Vi lunchar på Aspö innan vi så småningom sticker ut under bron. Det är lite mulet, men regnar inte. Vi har jackorna på för att vi räknar med att det skall stänka lite när vi kommer ut i öppen sjö. Men det händer liksom inte, utan det mojnar mer och mer, och blir nästan blankt på vattnet. Så småningom går vi ihop och jackorna åker av, det har blivit varmt och lite klibbigt. Vi inser att vi bör försöka runda Gö och den öppna passagen medan det är lugnt. Vi tar fruktpaus och stoppar i oss russin och godis med jämna mellanrum. Om Boel ser sur ut på bilden nedan så beror det på att hon just fått en kola att tugga på.
Vi guppar lätt förbi Gö och tar oss norrut in runt udden och går i land vid Nötanabben, ganska nära där vi tältade förut. Men vi hittar en liten sandstrand precis lagom för två kajaker. Packningen åker upp och en del skall torkas och vi badar till och med. Vi har haft väldig tur med vädret och hunnit betydligt längre än vi tänkt oss under dagen, och framförallt gjort den lite besvärliga passagen. Men det blev en lång dag.
I närheten ligger ett område med gravrösen, och det känns lite konstigt att tälta så nära. Men vi håller oss på rätt sida stängslet. På kvällen går vi en promenad runt området och det väcker tankar om hur våra förfäder levde och vad gravmonumenten betyder. På nåt sätt känns det som om dom är väldigt närvarande just här. Det tar emot att fotografera.
Under promenaden ser vi en kopparorm och går en avstickare till ännu ett gravröse invid en mycket gammal ek. På kvällen när vi sitter i den sista kvällssolen och njuter passerar ett segelfartyg förbi. På natten sover vi gott utan besök av spöken eller andar.
Söndag
Idag blåser det igen, motvind. Vi startar hyfsat tidigt och kör västerut. Vi chansar på att det går att ta sig igenom sundet vid Dunsön, det ger oss lite lä och möjlighet att pusta innan vi går vidare mot Ekön i den tilltagande blåsten. Vi lägger oss tätt inpå bryggorna för att få lä och pusta lite. Vi pratar med en dam i en av segelbåtarna som frågar lite var vi varit. Vad synd att ni haft så dåligt väder, säger hon, men vi är ganska oförstående. Vi har ju haft bra väder!
Vi går innanför Saltärna igen och lunchar på en mycket liten holme i sundet vid Stickelön, för där har vi bra lä och då blir det skönt i solen. När vi ger oss av så är det dock jackor på igen, för att inte bli så blöta i stänket. Det är då jag inser behovet av en "splash-top", dvs en kortärmad men stänktät T-shirt. Jag tillverkar en sån när jag kommer hem. Vi tar oss ut genom sundet för att på det sättet undvika lite direkt motvind. När vi rundar udden på utsidan försöker jag få några bilder på Boel med skvättet från sjön mot klipporna, men lyckas inte tajma det. Men bilden nedan tyckte jag ändå var lite fräck.
Vi kör på med sikte på Tjärö, och när vi kommer dit så är vi i lä och det blir väldigt behagligt. Det är plötsligt mycket båtar i omgivningarna, men vi hittar en fin slät häll att landa på. Vi käkar och badar innan vi tar en promenad runt ön. Det är fantastiskt vackert med betade ekskogar. STF har vandrarhem som också ser väldigt fint ut. Och dom har kiosk med glass!
Efter några timmar så inser vi att nu är det roliga slut! Vi packar ihop och paddlar den korta biten in till Järnavik och bilarna. Efter packandet så återstår bara den låånga hemresan. Men vilken fin tur det var, och vilken tur vi hade med vädret!
